Ett av mina finaste minnen / ögonblick var när jag och Alice satt på en av raukarna (stavning?) på Gotland.
Då kände jag mig hel. Personen som förstår mig bäst i hela världen satt bredvid mig och jag var lycklig. Ett av ögonblicken som aldrig kommer kunna erättas. Skratt och prat och allt var perfekt.
Jag önskar att allt kunde stanna så.
Saknar tiden med dig Alice<3